TROLLYWOOD

För nästan precis tre år sedan kom jag till min lägenhet i Trollhättan. Jag klev in och möttes av en enorm värme och gråa väggar där de förra hyresgästen hade spacklat igen stora hål i väggarna och försökt dölja det med att måla några nyanser av fel grå färg över det! De hade också lämnat några hemska klisterblommor på väggarna. Jag satt i trappan mellan övre och undre planet och funderade på vad jag skulle göra?

Så en vecka senare drog jag ner med skruvdragare, borr, färg, spackel, och hela renoveringskittet. Jag hade ett par baggy jeans som gick sönder och vart täckte med färg, ett gäng gamla event t-shirts och håret i en knut. Jag sov på tältsängen och fick ont i ryggen, jag satt i fönstret på mornarna och åt müsli. Jag hade en energdricka i ena handen och en roller med färg i den andra.

Doften av den lägenheten, blandad med färg och svett, och hur jag står där och tittar på den, min första 1:a hands lägenheten för att se vad den har för potential. All den förväntan som fanns att flytta till Trollhättan, att börja plugga igen, att träffa alla människor. Hur livet tog en ny vändning. Det var spännande, förväntansfullt, roligt och väldigt läskigt.

Blev klar några dagar tidigare med renoveringen och tog bilen hem till Stockholm. För Stockholm var ändå hemma. I Trollhättan skulle jag bara vara 1,5- 2 år, sedan skulle jag ju hem igen.

Idag, när jag står på samma ställe och kollar på den tomma lägenheten, efter att ha gjort allt igen fast baklänges, tagit ner hyllorna, spacklat igen hålen och målat väggarna igen. Så står jag där i den doften. Doften av hem. Doften av mitt eget. Jag kommer flytta många gånger i mitt liv, jag kommer på flera ställen. Men den här lägenheten var så fin! Och det är speciellt att lämna sitt första egna hem. Jag kommer sakna den lägenheten i hela mitt liv, men nu är det dags att stänga den dörren för att kunna öppna nya.

Hej då Trollhättan, I <3 You!